Tick Tack
Ett år har passerat. Ett innehållsrikt år men ändå ganska likt året innan. Livet går sin gilla gång. Det är jag tacksam för. Att det går. Att jag har ett liv. Det är inget som jag tar för givet. Tvärtom så ska jag försöka bli ännu bättre på att leva i nuet, i stunden, här och nu. Det är där livet pågår. Inte i det som varit och inte i det som kommer.
Ett nytt år börjar om bara några få timmar. Inte så märkvärdigt i sig kan jag tycka. Men märkvärdigt av den anledningen att de flesta av oss funderar ett slag på livet och på hur vi lever det. Det är bra. Bra att uttala det outsagda. Bra att tänka tankar som annars inte får plats i vardagen. Tankar som vill förändra. Förbättra. Gottgöra. Det kan väl aldrig vara fel? Oavsett om det gäller i det lilla omkring oss eller i den stora vida orättvisa världen? Eller lite av varje, det jag mäktar med liksom? "En gör så gott en kan" som Emil i Lönneberga sa. Emil med ett stort hjärta på rätta stället. Nu var ju han visserligen en lite påhittad figur och filur men ändå, respekt åt den påhittigheten. Och så vitt jag vet sitter alla våra hjärtan på samma ställe, det gäller nog bara att använda hjärtat på rätt sätt. Aldrig låta den bli kall.
Att reflektera över självklara ting är också nyttigt. Att ifrågasätta det uppenbara. Att tänka steget längre bortom det invanda. Min alldeles egna lilla verkliga filur till son, reflekterade häromdagen om lagsportens empatiska påverkan.
”Det är inte så bra att alltid tävla. Tänk om en kompis är i det andra laget som förlorar. Det är inte roligt att förlora. Man kan bli ledsen. En medalj är inte viktigare än en kompis”
Gott Nytt ödmjukt och kärleksfyllt år till oss alla
