sanew.blogg.se

Alla pratar om oroligheterna i Stockholms förorter. Inget konstigt med det. För det berör, skakar om, frustrerar och irriterar. Det går inte riktigt att sätta fingret på orsakerna till problemet, många olika sidor och åsikter kommer fram. Vilket gör att det blir svårare att lösa. Vem ska man lyssna på? Var finns den riktiga sanningen?

Det solklara är att det drabbar oskyldiga! Barns skolor och förskolor bränns ner, vad har de gjort för ont? Bidrar endast till ledsna, otrygga och oroliga barn. Vem vill vara så elak? Och varför? Vad är det som saknas hos dessa unga vuxna?

Jag och min son var på väg till läkaren, då han har ont i halsen och ett öra. När han klär på sig sina kläder beskriver han hur han vet vilket öra smärtan sitter i ” Här inne i örat finns det kopplingar till huvudet, så man vet med huvudet att det gör ont”. Aha, men precis så är det nog tänker jag. Det ska gå in i örat till förståndet!

Är det då där någonstans det brister hos killarna som startar och deltar i mordbränder? I kopplingen?

Man föds inte elak, dum, oresonabel och som mordbrännare. Någonstans finns eller ofinns vuxna kloka förebilder. Som pratar om och visar empati. Som visar på alternativ vid svårigheter i livet. Och framför allt visar vad som inte tolereras i livet, samhället, världen. Rätt och fel helt enkelt.

Det är vår vuxna skyldighet att vara engagerade i barn och ungdomar. Alltid! Inte bara i ens egen omgivning, familj och gård. Överallt! Lägg dig i! Bry dig! Säg något! Visa att de betyder något trots att de inte är framgångsrika vuxna! Det kan hända att man får en del glåpord eller viss obehag någon gång, men stå pall! Plantera empati och klokhet i de små människorna, det är aldrig försent. Dra ut örat, håll fast och berätta om hur respekt fungerar. Så att varje litet viktigt ord når fram. Berätta om respekt för människor och ting. Håll hårt ända tills orden når fram till kopplingen i huvudet och fastnar där för evigt!

                                       VI GÖR DET TILLSAMMANS